Projekt 6 – Tomas

Under loppet av marknadsföringskursen har jag fått tillsammans med gruppen lärt oss metoder för att hanskas med information kring företag och bryta ner det i mindre och lättare förståeliga delar. Swot-analysen har varit en metod som har varit ett nyttigt redskap och har varit i flitig användning, även Porters femkraftsmodell, positionerinskartan, 4P har varit till nytta. Under kursens gång har vi blivit tilldelade riktiga projekt och fått problem som vi haft i uppgift att lösa. Det har varit ett givande sätt att lära sig på och medförde även en hel del kreativa sessioner tillsammans med gruppen där vi fått dela med oss av olika idéer och samarbetat ihop en gemensam lösning. Samarbetet inom gruppen har fungerat väldigt bra.Det har varit en lång kurs och det är svårt att på stående fot komma ihåg allting det som vi gått igenom. Men man vet att det finns där någonstans i långtidsminnet, redo att hoppa fram då man behöver det.

 

Jag anser att jag har en rätt så bra uppfattning vad som gör en reklam minnesvärd. Om jag skulle få som uppgift att designa en reklam så skulle den innehålla antingen en känd person eller karaktär, en tankeställare, humor, eller något som sticker ut på kanske ett kontroversiellt sätt. Eller kanske en kombination av alla de nämnda. Jag tror att det skulle vara ett trevligt och utmanande arbete att designa reklamer, nyckeln är kreativitet och det är något som jag söker i ett arbete. Att man får vara kreativ alltså.

Vi har även fått hålla presentationer vid flera tillfällen, vilket har varit givande. Jag har aldrig varit riktigt bekväm med att hålla presentationer tidigare, men ju fler man gör desto mera börjar vänja sig och med tiden så börjar man till och med gilla det. Att kunna hålla presentationer är en viktig färdighet och något som jag gärna skulle träna på i framtiden. Med rätt inställning så kommer man långt.

 

I ett projekt så hade vi som uppgift att hitta på en nyhetsapp åt KSF media. Vi använde oss av ett program som jag tror att ingen annan grupp använde sig av, nämligen iRise. Vilket är program som tillåter en att göra prototyper av appar, hemsidor, spel etc. Ett nyttigt redskap att kunna använda eftersom med hjälp av det så kan man förklara sin idé på ett visuellt och interaktivt plan. Vi hade ändå väldigt kort tid på oss att förvekliga vår prototyp, så den var nog tyvärr väldigt lång ifrån det som vi hade visualiserat. Men den gav åtminstone en tydlig bild av våra idéer och det är något som jag anser är viktigt, att man får sina idéer framförda på ett sådant sätt att den som lyssnar kan visualisera det.

 

Vi har fått bekanta oss och göra projekt för företag inom B2B och B2C, vilket har varit till stor nytta. Åtminstone jag känner att det krävs mycket mera för att lyckas inom marknadsföring inom B2B, som till stor del är för att det finns mycket mindre infomation kring hur man B2B fungerar. Något som man säkerligen skulle kunna bedriva mera forskning kring. Kanske det vore en idé till en kandidatavhandling?

– Tomas

Projekt 6 – Philip

Då jag väntade på att gå in i Hanken I för första föreläsningen i grundkursen i marknadsföring visste jag inte vad som väntade på andra sidan. Visst hade jag ett hum om vad marknadsföring var, men det visade sig att jag hade helt fel. Då jag förr tänkte på marknadsföring tänkte jag på de reklamer och affischer vi ser runt om oss varje dag. Nu vet jag att marknadsföring är mycket mer. Det jag märkte under kursens gång är att affischen vid busshållplatsen endast är en liten bit av den marknadsföring som ett företag gör. Före affischen görs 99% av jobbet. Principles of Marketing menar att en simpel definition på marknadsföring är att hantera lönsamma kundrelationer. (Kotler & Armstrong, 2012)

Denna definition tycker jag stämmer väldigt bra in på vad vi lärt oss under kursen. Grunden för att förstå marknadsföring kräver att du också förstår kunden och hennes behov. Det jag insåg under loppet av kursen är att kunder skiljer sig väldigt mycket från varandra. Det existerar skillnader i kundernas behov, resurser, plats och attityder. ( Kotler & Armstrong, 2012) På grund av detta är det nästan omöjligt att nå alla kundkretsar och göra alla nöjda.

Segmentering och differentiering är därför något jag vill lyfta fram från kursen och som jag kommer att ta med mig då jag åker ut i arbetslivet. Genom marknadssegmentering frånskiljer man kunderna från varandra och delar upp dem i grupper som skiljer sig i till exempel behov, plats och attityd. Man brukar tala om geografisk, demografisk, beteende mässig och psykografisk segmentering. (Kotler & Armstrong, 2012) Differentiering är något som företag gör för att skilja sig från sina konkurrenter och för att nå ut till de kunder som är attraktivast ur företagets synvinkel. Att ha goda och lönsamma kundrelationer anser jag att är det viktigaste ett företag kan ha. Genom segmentering och differentiering når alltså företag sin målgrupp så effektivt som möjligt, vilket är nödvändigt i dagens värld då det lurar en ny konkurrent bakom varje hörn.

Den intressantaste föreläsningen vi hade under kursen tycker jag var då Niklas Kiviluoto från Palmu kom och berättade om service design. Kortfattat kan man sammanfatta att företag som står ut ur mängden och som förstår kundernas behov når framgång. Genom att skapa kundvärde och bygga kundrelationer får företaget i gengäld nöjda och lojala kunder. Köpstigen var ett verktyg som introducerades under samma föreläsning. Genom att analysera köpstigen för kunden kan man hitta de steg som är kritiska och som kanske kan förbättras.

Styrkor jag har som marknadsförare är att jag väldigt lätt kan förstå kundernas behov och att jag snabbt kan förstå marknaden vi befinner oss i. Hjälpmedel för att förstå företaget och marknaden och som jag i fortsättningen kommer att använda mig av är till exempel positioneringskartan, SWOT-analysen, konkurrentanalysen och genom att göra en så kallad buisness canvas.

Min bild av vad marknadsföring är har ändrats under kursens gång. Jag trodde att marknadsförare var som Don Draper i serien Mad Men, hänsynslösa och obenägna att se vad som är rätt och fel. Jag kunde inte ana hur fel jag hade. Som marknadsförare måste man ha många egenskaper och en av dem är egenskapen att sammarbeta. Under kursens gång har vi lärt oss också det. Att kommunicera inom gruppen har varit ett krav för att lyckas med de uppgifter vi gjort. Nya begrepp har adderats till ordförrådet. Ord som gör det möjligt för mig att kommunicera med andra marknadsförare om frågeställningar inom marknadsföringen.
-Philip Talus

Källor: Philip Kotler & Gary Armstrong (2012) Principles of Marketing, 14th edition

SISTA INLÄGGET

 

Under grundkursen i marknadsföring har vi lärt oss om allt från olika verktyg för analyser till effektivare kläckning av idéer, men även om vikten att själv ta reda på och lära sig. Vi har också lärt oss att fungera som en grupp med ett gemensamt mål.

Vår lärandeprocess har främst bestått av föreberedelser och inlärande på egen hand, varefter vi sedan utbytt tankar och idéer antingen genom fysiska träffar eller diskussioner i vår Facebookgrupp. Även om fysiska träffar underlättar kommunikationen, har vi i vår grupp haft svårt att hitta gemensamma tider och istället försökt utnyttja vårt nätforum. Det är ändå de skeden då vi får en chans att diskutera det vi snappat upp på egen hand som har känts speciellt lärorikt.

De skeden vi kanske inte tycker att har stött vårt lärande särskilt mycket är att några uppgifter under kursen, till exempel kring mediedagboken kändes väldigt upprepande. Även om upprepande är viktigt för inlärningen, känns det ändå mer motiverande om vinkeln på uppgifterna skiljer sig.

Vår styrka har varit ett gott samarbete och effektivt utförande av uppgifterna. Genom att ha gruppmedlemmar som alla är intresserade och engagerade har allt fungerat utan problem. Även om ingen i gruppen kände alla från förut, har det ändå känts som om vi är en av de grupper som kommit bäst överens och faktiskt gjort kursen till en rolig upplevelse.

I en annan situation kunde vi ha använt oss mer av fysiska gruppträffar, till exempel vid skrivande av inlägg. De träffar vi har haft har definitivt varit en boost i inlärningen. Tyvärr visste vi dock redan när vi skapade gruppen att alla har rätt fullspäckade scheman, så det var inte möjligt vid den här tidpunkten.

I fortsatta studier tar vi definitivt med oss insikten om att kvaliteten på inlärandet i grund och botten beror på hur aktiv man själv är. Det kanske låter som en kliché, men bevisade sig igen då vi alla märkte hur mycket vi lärt oss av de marknadsföringsböcker vi skulle läsa i projekt 4.

Våra tips till de som kommer att gå kursen i ett senare skede: var aktiv och engagerad i din grupp. Genom att ha ett gott samarbete i gruppen lär ni er mycket mera och allt går mera smärtfritt.

Hälsningar,
Fanny, Philip & Tomas

Projektsammanfattning 5 – Tomas

I projekt 5 så har vi haft Romana Management Oy som vår uppdragsgivare. Romana är ett konsultföretag som hjälper organisationer skola ledningen och förmän. Romanas problem de senaste åren har varit dåliga och oregelbunda resultat. Vårt uppdrag var att identifiera och lösa problemet. Vi har bland annat gjort Swot-analyser, konkurrent-analyser, kundstig, läst vetenskapliga artiklar och även använt oss av olika brainstormingmetoder som man kan använda för att kläcka nya idéer.

Vi analyserade andra konsultföretag såsom Mercuri, Pöyry, Ramboll och J-Impact. De tre förstnämnda spelar i en helt annan storleksliga än Romana, med tusentals anställda och multinationella verksamhetsområden. J-Impact däremot är i samma storleksklass som Romana, men till viss del annat verksamhetsområde; Tammerfors och Helsingfors då Romana är verksamma i Åbo och Helsingfors.

Det fanns ganska lite information kring konsultbranschen att hitta på nätet, vilket beror på att det i allmänhet finns mindre information kring företag som är verksamma inom B2B. Företaget hade heller ingen vision för framtiden på sin hemsida, något som kunde vara ett bra sätt för att väcka intresse hos deras kunder.

Jag läste en ganska intressant artikel angående B2B- och B2C- marknadsföring av Bryan Cramer, som anser att begreppen kunde ersättas. Eftersom gränsen mellan de båda är så diffus, och att man istället kunde ersätta dem med H2H, dvs Human- to- Human. När man kategoriserar sin marknadsföring som att den är tänkt för företag så glömmer man lätt bort att företag består av människor, och människor har känslor. Genom att istället göra marknadsföring riktad till människor så blir den även lättare att förstå.

Dessutom läste vi vid sista uppdraget en hel del olika artiklar och tips för just konsultföretag och marknadsföringen av dessa.
Källor:

There is no more b2b or b2c its human to human, h2h

Tillgänglig: http://www.bryankramer.com/there-is-no-more-b2b-or-b2c-its-human-to-human-h2h/(4.5.2014)

Kumar, Dalla Pozza, Petersen & Shah (2009) Reversing the Logic: The Path to Profitability through Relationship Marketing, Journal of Interactive Marketing, 23, pp. 147–156

Projektsammanfattning 4.5 – Romana

Vi i gruppen 3½ Athletes hörde till dem som blev tilldelade Romana management som uppdragsgivare. Vår tidigare kunskap kring konsultbranschen som Romana verkar inom var knappa. Under projektets gång lärde vi oss en hel del, men det finns ändå bara så mycket som man inte kan lära sig via uppgifter på nätet. Det vi lärde oss var ändå tillräckligt för att kunna bistå Romana med några förslag på hur de kan förbättra sin marknadsföring och resultat.

Vi började med att göra en analys om Romana där vi listade företags styrkor och svagheter enligt SWOT- analysen. Vi kom fram till att företagets styrka ligger i att det är ett litet företag vilket gör att deras beslut kan vara flexibla. Men samtidigt så utgör även det en svaghet, eftersom man inte har resurserna att tävla med de större företagen inom branschen. En möjlighet för dem är då att skapa en image som företag med hög integritet som tar alla kunder på största möjliga allvar. Då kan hotet igen vara att kunder inte vågar anställa en liten konsultfirma. SWOT står för Strength, Weakness, Opportunity och Threat (Kotler & Armstrong, 2012,s.53-54).

Efter att vi gjorde vår analys av Romana, så fortsatte vi med att analysera deras konkurrenter. Konkurrenter som vi granskade var J-Impact, Mercuri, Ramboll och Pöyry. Till storlek så var J-Impact mest likt med endast 6 anställda. Deras hemsida hade även ett mycket klarare upplägg en Romanas, något som Romana säkert kan granska då gör förbättringar på sin egen. En annan likhet mellan de två företagen är att det inte går så bra ekonomiskt för dem heller. De andra företagen är å andra sidan mycket större och gör mycket större resultat än Romana. Det vi kan konstatera om dessa stora företagen är att de har mera resuser och är oftast specialiserade inom ett visst område.

Vi använde oss av några av metoderna som går att hitta på hemsidan creatingminds.org, nämligen Kipling metoden, Lotus blossom, brainstorming och av how-how diagram. Med hjälp av dessa metoder så hade vi en hel del idéer som vi sedan använde då vi förberedde presentationen. Presentationen kom att centrera sig kring 7 tips, 7 av våra bästa idéer.

Vi intervjuade även ett par företagare och frågade dem hur de skulle gå till väga om behov av konsulthjälp uppstod, och samtliga svarade att de skulle höra sig för bland bekanta och på LinkedIn för att få tag på ett bra företag. Här har Romana dock skött sig och har väldigt väluppdaterade och innehållsmässigt intressanta LinkedIn-profiler både för företaget och de anställda..

SÅ HUR SKALL ROMANA GÅ TILL VÄGA?

En strategi vi hade för Romana var att först välja inriktning. Vill företaget gå efter en kvantitativ strategi och öppna upp sig för alla möjliga typer av kunder, eller vill företaget satsa på kvalitativa kunder och framhäva sina tjänster som t.ex. executive search?

I båda strategierna gäller det att omforma webbsidorna, både innehålls- och utseendemässigt, men också att använda sig av professionella search engine optimization-tjänster. Romana har redan många och intressanta tjänster, men om ingen vet om det hjälper det inte.

Kortfattat, väljer Romana den kvantitativa strategin: Satsa först på innehållet och gör sidorna extremt lättlästa! Startsidan borde besvara de enklaste frågorna: Vad gör Romana, för vem och hur? Risken med de nuvarande sidorna för en förstagångskund är att de känns för avancerade innehållsmässigt. Att dessutom välja bilder på arbetsteam och människor kunde ge en bättre bild av Romanas egentliga uppgift.

Väljer Romana den kvalitativa strategin: Satsa först på utseendet! Romana kunde använda sig av minimalistiska webbsidor med exklusivt utseende, medan innehållet då får fortsätta vara på den kunskapsnivå det är just nu.

I vår portfolio har vi lagt ett par moodboards som inspiration för webbsidorna till båda alternativen.

 

Plötsligt så blev det måndag och det var dags för presentationen. Endast en tapper krigare från gruppen var där för att presentera våra idéer, nämligen Tomas. Tomas den tappre, som han nuförtiden kallas bland resten av gruppen. Det fanns inga drakar att dräpa den soliga måndag, men det var likväl en dag av triumpf och fina ord. Man kan nästan säga att vår krigare lämnade slagfältet, eller Hanken 1, som en sann vinnare. Utan att en enda droppe blod behövde spillas, dock var han så torr i halsen efteråt att drack fyra glas vatten, ja du läste rätt, FYRA! . Om segern av någon orsak ändå inte kunde tilldelas vår krigade så var det åtminstone en dunst som slutade lika. Eller i allra värsta fall, om man har en sträng bedömning, i en väldigt väldigt knapp förlust.

Presentationen började med en graf där man kunde iakta Romana Managements resultat från de senaste 5 räkenskapsperioderna, 2009- 2013. I grafen såg man hur resultat gick ganska mycket upp och ner och flera gånger låg på minus sidan. Något som naturligtvis var något som ville vara med och korrigera.

Nedan följer sammanfattning för våra 7 tips och även en bild på alla slides som användes i presentationen.

Tips 1
Gör det mesta av tidigare kunder. Kontakta dem via telefon eller mail med en ”ny Idé” som kommer att vara till nytta för dem under det kommande året. Kom med nya förslag som är riktade enligt deras specifika behov. De kommer att kunna ordna ett försäljningsmöte tack vare tidigare samarbete.

Tips 2

Få tidigare kunder att rekommendera er. De har säkert ett ganska bra hum om på Romana om vilka kunder som har varit nöjda med de. Ordna ett möte med hela företag där ni identifierar kunder som skulle vara villiga att rekommendera er.

Tips 3
Följ upp kunder som kontaktat er under de senaste 24 månaderna, men som det inte blev något av. Fråga ifall det finns något som de skulle behöva hjälp med nu? Försök att skapa en relation till dessa potentiella kunder.

Tips 4
Fråga tidigare kunder varför de valde er. Det finns mycket att lära sig. Låt dem fylla i en undersökning. Fråga sedan ifall ni får använda citaten för att lägga upp på hemsidan. Citaten skapar ett förtroende för nya kunder.

Tips 5
Iakta kunders beteende, skapa framtidsprognos över hur många kunder ni kommer att ha. Beräkna andelen av hur många av kunder som hör av sig också sedan anlitar er under kommande 3 månaderna. Finjustera prognosen med tiden för att förbättra noggranheten.

Genom en framtidsprognos kan man lättare undvika peroder med överbokningar och perioder då man knappt har kunder.

Tips 6
Utbilda konsulterna att marknadsföra konsult-tjänster.

Förbättra sammanhållningen inom Romana. Eftersom det är lätt att arbetarna emellanåt glömmer bort i vilket företag de arbetar för, med så mycket arbete med andra företag. Genom att göra arbetarna stolta över att vara en del av Romana så fungerar det som marknadsföring i sig själv.
Tips 7
Behandla er hemsida som ett skyltfönster. Håll den attraktiv, uppdaterad och full med värdefull information åt kunden. Nästan alla potentiella kunder kommer vid något skede kolla in hemsidan och ni vill inte att den skall vara orsaken till att ni går misste om kunder. Anlita experthjälp för att optimera hemsidan.

 Under presentationen frågade Romana vad som kunde förbättras med hemsidan. Tomas sade då att texten kunde skrivas bättre så att den ger en tydligare bild av vad Romana håller på med. Och att bilderna kunde ändras till något mera relevanta. Såhär efteråt så kunde man ju ännu tillägga att Logon kunde vara större och att man kunde bemötas på första sidan av hemsidan med text om varför just ert företag skall välja Romana, någon slags motivering till vad som gör Romana till ett utmärkt val. Istället för den information som ges för tillfället, något som kunden bryr sig om först då de har blivit intresserade av att anlita Romana. Sedan är layouten även lite jobbig.

 

presentation_Slides
Källor:

Philip Kotler & Gary Armstrong (2012) Principles of Marketing, 14th edition

Brainstorming metoder:
tillgänglig: http://creatingminds.org/tools/tools_ideation.htm (4.5.2014)

 

Reflektion projekt 5 – Philip

Under projekt 5 har vi fått bekanta oss med företaget Romana Management som säljer tjänster inom HR-konsultering. Vi har gjort analyser av företaget och marknaden för att sedan kunna hjälpa Romana med deras marknadsföring. De analyser, verktyg och litteratur vi gjort och använt oss av har vi sedan sparat i gruppens gemensamma projektportfolio.

Romana Managements kunder är andra företag, alltså sysslar de med B2B-försäljning. Problemet med företag som håller på med B2B-försäljning är att det kan vara väldigt svårt att hitta information. Just detta problem märkte vi ganska snabbt då vi skulle göra en snabb företagsanalys av Romana Management under den första träffen. Som en potentiell kund vill jag veta så mycket som möjligt om det företag jag skall anställa och det faktum att det inte fanns så mycket information tillgänglig om Romana är definitivt en svaghet.

En av de analyser vi gjorde för att få en bredare bild av företaget och marknadens nuläge var en konkurrentanalys. Vi ville veta vem som är Romanas konkurrenter och vad de gör för att erbjuda ett bättre kundvärde. För att kunna göra en effektiv marknadsstrategi behöver ett företag också veta allt de kan om sina konkurrenter. (Kotler & Armstrong, 2012) Jag tror att detta stämmer väldigt bra, för att kunna sticka ut ur mängden som företag behöver man också veta vad ens konkurrenter gör. Det jag reflekterade över i vår branschanalys var att det finns väldigt många olika sorters konkurrenter till Romana. För det första så finns det de enorma koncernerna så som Ramboll, Pöyry och Mercuri med flera hundra, om inte tusen anställda. Dessa företag tror vi att inte direkt konkurrerar med Romana eftersom de inte jagar samma kunder. Principles of Marketing (Kotler & Armstrong, 2012) kallar detta för olika strategiska grupper. En strategisk grupp är alltså en grupp av företag i en bransch med liknande strategi i ett givet segment på marknaden. Desto mer strategierna liknar varandra desto mer konkurrerar företagen. (Kotler & Armstrong, 2012)

Att ha koll på de faktorer som gör de strategiska grupper olika anser jag att är väldigt viktigt. Ifall konkurrensen är hård i den egna gruppen kan man då söka upp en grupp med lättare konkurrens eller till och med skapa en egen strategisk grupp.

Till portfolion gjorde vi också en analys av Romanas varumärkesidentitet. Varumärket är bilden som ett företag visar utåt. Samarbetet med sakkunniga professorer som Romana har är något som jag tror att bidrar mycket till deras varumärke. Tyvärr har inte Romana lagt fram deras vision på hemsida. Vi tror ändå att Romana har som avsikt att växa, men att de gör det långsamt för att behålla kvaliteten och expertisen som de nu erbjuder.

På Yle nyheter läste jag en artikel om hur den förre detta stadsdirektören för Borgå stad fått anställning på konsultbolaget Ramboll. Enligt företagets pressmeddelande förstärker Henricson företagets kompetens inom områdena ledning av kommuner och kommunkoncerner samt samarbete mellan kommunerna och näringslivet. (Crawford, 2012) Liknande förvärv tycker jag att Romana också borde sträva att göra. Med sakkunniga anställda ger man bättre kvalitet åt kunderna.

En intressant ide som många företag kunde använda sig av beskrivs i den vetenskapliga artikeln Reversing the Logic: The Path to Profitability through Relationship Marketing (Kumar, Dalla Pozza, Petersen & Shah, 2009). Här skrivs om hur man kan nå lönsamhet genom att vända om den traditionella modellen för lönsamhet. Istället för att ha CP (consumer profitability) som målet har man det istället som startpunkt. Romana skulle alltså se över alla sina kunder och sedan satsa sina resurser på de lönsamma kunderna. Något jag blev intresserad av i artikeln är det måttsystem, CLV, som de skriver om för att mäta kundernas värde. Genom att få kundernas värde mätbart kan man lätt gallra bort de olönsamma kunderna vilket direkt påverkar lönsamheten hos ett företag.

Projekt 5 har alltså varit väldigt lärorikt. Verktygen och modellerna för analyserna i portfolion till projekt 5 kan lätt återanvändas. Att göra grundliga analyser av branschen och marknaden underlättar då man ska göra ändringar i företag.

-Philip Talus

Källor:
Kumar, Dalla Pozza, Petersen & Shah (2009) Reversing the Logic: The Path to Profitability through Relationship Marketing, Journal of Interactive Marketing, 23, pp. 147–156

Philip Kotler & Gary Armstrong (2012) Principles of Marketing, 14th edition

Mikael Crawford (2012) ”Henricson blir konsult”, 19 december
http://svenska.yle.fi/artikel/2012/12/19/henricson-blir-konsult (04-05-2014)

INFÖR TRÄFF 11: Kommunikationsstrategi

En kommunikationsstrategi är en plan som görs upp för att i bästa fall styra hur och var företaget möter kunden. Har företaget en grundlig plan där de lyckats förebygga möjligt brus, har de möjlighet att kommunicera sitt brand till kunden på det sättet företaget själva är intresserade av.

En grundläggande kommunikationsmodell går från sändare till kodande av meddelande genom rätt valt medium varefter meddelandet avkodas av mottagaren. Meddelandets effektivitet märks genom responsen, alltså om kunden till exempel väljer att göra ingenting eller köpa produkten. På vägen kan det dock uppstå brus, till exempel om kunden missar annonsen eller tolkar meddelandet på ett sätt sändaren inte önskar. (Kotler & Armstrong, 2005, s.727)

Jag tror att om man har en välutvecklad kommunikationsstrategi, gynnar det företaget i och med att det då är lättare att informera hela organisationen om målen. Således kan de anställda väga även mindre handlingar mot strategin. Därmed minimerar företaget även brus inifrån företaget, som kan uppstå ifall anställda kommunicerar olika meddelanden utåt.

Källa: Philip Kotler & Gary Armstrong (2005) Principles of Marketing, Fourth European Edition

-Fanny

 

 

Blogginlägg 13.4

Romana är ett företag som säljer sina tjänster inom HR-konsultering. På grund av att Romana sysslar med så kallad B2B-försäljning är det väldigt svårt att hitta information om företaget. Trots det har vår grupp hittat en del information om Romana och genom att ha undersökt andra liknade företag kunnat dra slutsatser om Romanas mål och strategi.

eftersom Romana är ett relativ litet företag med fjorton anställda (finder.fi, 2013) har de relativt lätt att anpassa sig till marknaden. Vi antar att Romana är ganska flexibla i de kunder som de erbjuder sina tjänster åt, jämfört med till exempel koncernen Ramboll som specialiserat in sig på ett fåtal branscher. Negativt med att vara ett litet konsultföretag är att potentiella kunder kan spela de säkra korten och anställer istället ett större och välkänt konsultföretag.

På grund av att Romana är ett så pass litet företag är de också känsligare för lågkonjunkturer och en minskning på efterfrågan av deras tjänster. En lågkonjunktur slår hårdare mot mindre företag eftersom de inte har de resurser som krävs för att sitta igenom konjunkturen. Romana managements omsättning minskade år 2013 från att ha varit 1.890.000€ år 2012 till 1.786.000€. Vinsten minskade från 125.000€ år 2012 till  36.000€ år 2013. (Finder.fi, 2013)

Romana management Oy är grundat 1997 alltså har de varit verksamma cirka 17 år. (romana.fi) Vi antar att Romanas långsiktiga mål är att etablera sig på marknaden och bli marknadsledande inom sin bransch, men att de inte ännu hunnit uppnå detta på grund av bland annat sin unga ålder.

Romana har kontor i både Helsingfors och Åbo, vilket kan tolkas så att Romana satsar på att hålla sin verksamhet i just dessa regioner. Något som vi tycker gör att Romana sticker ut ur mängden är det samarbete de har med ett flertal professorer. Antagandet att Romanas verksamhetsområde är i Åbo och Helsingfors med omnejd stärks också då de flesta professorer är från antingen Helsingin yliopisto eller Turun yliopisto. (romana.fi)

Konkurrensen i branschen är hård, men vi tror att Romana kan nå framgång genom att förknippa sig med egenskaper som kvalitet, pålitlighet och expertis.

 

-Philip, Fanny och Tomas

Källor:

Finder.fi (2013), Romana management Oy företagsinformation. http://www.finder.fi/Konsultointipalveluja/Romana%20Management%20Oy/TURKU/taloustiedot/173409 (04-13-2014)

http://romana.fi/ (04-13-2014)

Inför träff 22: Romana vs. Mercuri Urval

Ett annat företag som sysslar med HR-konsultation är det globala företaget Mercuri Urval och därmed är en så kallad direkt konkurrent. Om man utgående från företagens hemsidor gör en traditionell SWOT-analys med fokus på Romana Management OY kan man komma fram till följande:

STRENGHTS: Storleken och utbredningen på företagen kan fungera åt två håll. Det kan vara Romanas styrka att de endast finns i Finland och jämfört med Mercuri är ett mindre företag. Med 12 anställda är det ett säkert antagande att Romana snabbare kan utveckla sig och reagera på ändringar i marknaden.

WEAKNESSES: Mercuri Urval är ett större företag än Romana, samt har verkat under längre tid. Således kan det hända att kunder vänder sig till Mercuri i och med att företaget kan ses som ett tryggt val med gott rykte.

OPPORTUNITIES: Romana kan göra ett namn för sig på den finska marknaden, och bli det trygga inhemska valet de flesta kunder vill jobba med. Deras storlek kan vara till en fördel och de kan försöka branda sig som ett exklusivt företag som satsar på kvalitetsjobb istället för kvantitet.

THREATS: Ifall ekonomin går kraftigt neråt under den kommande tiden, kan det hända att Romana tvingas börja ta högre priser av sina kunder än vad Mercuri Urval gör. Om de inte lyckats branda sig så att kunderna ändå använder sig av Romanas tjänster, finns det en risk att de tvingas skära ner på verksamheten.

Konkurrentanalys: Ramboll

Jag valde att analysera Ramboll. Ramboll är ett tekniskt konsultföretag inom infrastruktur och byggande på den nordiska marknaden, och med uppdrag i hela världen. Rambollkoncernen har närmare 9 000 medarbetare på 127 kontor i 23 länder alltså är koncernen global. Med 500 konsultanter är Ramboll en av nordens största Management Consulting-företag.

En av de tjänster som Ramboll erbjuder sina kunder är Management Consulting, alltså liknande tjänst som Romana erbjuder. Styrkor hos Ramboll är deras storlek, att de är kända från förr och att de erbjuder en stor variation av tjänster. Gällande coaching för den högsta ledningen har de specialiserat sig på arrangering av internationella benchmarking-resor, vilket jag tror är något som gör att Ramboll skiljer sig från konkurrenterna. Såhär skriver de på sin hemsida: ” Som Europas ledande producent av utvärderingstjänster kan vi snabbt och effektivt skapa internationella jämförelser inom många olika verksamhetsområden.”

Ramboll

Jag kan tänka mig att Ramboll och Romana inte direkt konkurrerar om samma kunder, alltså hör de inte till samma strategiska grupp. Rambolls kunder är bland annat stora privata företag, EU-kommissionen, nationella myndigheter och departement medans jag kan tänka mig att Romanas kunder är mindre företag eller speciella avdelningar på större företag.

-Philip

Källor:

http://www.ramboll.fi

http://www.ramboll.com