Vad då för program?!
Asienprogrammet var en nyhet för oss, vilket tyder på att man inte lyckats nå målgruppen (oss studerande) på ett önskat sätt. Vi anser att ämnet i sig har potential och skulle därför förtjäna mer uppmärksamhet än vad den härtills fått till stånd. Som vi tidigare skrivit är studieformatet sådant att det passar de flesta, men eftersom ingen är medveten om den chansen man kan få är det till föga nytta. När den enda kontakten som elever getts är ett e-post meddelande, vars rubrik vi senare kollade upp och den gav oss bara intrycket av att det här meddelandet inte gäller oss. Eftersom vi studerande får så många olika e-post meddelanden är risken stor att det antingen åker direkt i skräpposten eller att vi bara markerat den som läst, utan att ens ha öppnat själva meddelandet. E-post meddelanden i sig är det självklara första valet, men för att ens locka till sig lite större uppmärksamhet skulle redan rubriken på meddelandet borda vara lite mer i ögon fallande. En simpel rubrik som ”Skulle du vilja lära dig mer om Asien?” skulle redan göra klart att meddelandet inte hamnat i din inkorg av misstag.
Lätta vägar till en starkare digital profil
Efter att ha bekantat sig med Asienprogrammets hemsida märkte vi att det var väldigt svårt att hitta information. Att anmäla sig till kursera borde gå lätt och snabbt via hemsidan men en sådan funktion hittades inte. Intresserade studeranden till Asienprogrammet kan gå förlorade pågrund av att det är för invecklat att anmäla sig. En lösning till detta skulle vara en ”Anmäl dig här”-knapp eller länk tydligt på startsidan och på sidorna med informationen om de olika kurserna. Själva layouten borde också ändras på hemsidan, vilket poängterades ganska många gånger under genomgången av presentationerna. Hemsidan borde bli mer inbjudande, vilket man kan uppnå med att ta bort en hel del text och använda sig av mer bilder.
Då man talar om sociala medier var vår grupp överens om att Asienprogrammet i första hand borde satsa på en kombination av Facebook och Twitter. Vi utesluter inte andra sociala medier men med begränsade resurser är det inte lönsamt att försöka rikta in sig på för många sociala medier. En bra ide för att sprida information om Asienprogrammet skulle vara att via Facebook betala för synligheten, speciellt under de tider då studeranden planerar in kurserna för nästa år och under antagningstiden till Asienprogrammets kurser. Vi tycker att flödet på Twitter och Facebook inte enbart behöver bestå av information om Asienprogrammet utan att även nyheter relaterade till Asien skulle få vara en del av flödet. Konkreta mål så som att få 500 gillare på Facebook och 100 följare på Twitter skulle vara en del av den satsning Asienprogrammet skulle göra på de sociala medierna.
Matcha rationellt budskap med rätt målgrupp
Som budskap ville vi få fram att Asienprogrammet är det äss i rockärmen man kan stärka sin profil på arbetsmarknaden med. Med en växande marknad i Asien och globalisering av många företag skulle kurserna vara väldigt nyttiga till exempel i en ekonomexamen. Vill man satsa på det här budskapet borde man nå studerande som inte ännu har en färdig studieplan, alltså första årets studerande samt de som är något år ifrån att inleda sina magistersstudier. Målgruppen är rationella universitetsstuderande, och därmed bör även budskapet vara rationellt och övertyga om Asienprogrammens fördelar.
Förmedla information om programmet via studeranden
Att framföra budskapet på ett sådant sätt att människor funderar på det är viktigt. Man skall därför alltid ta vara på chansen då man har möjlighet att få folks intresse. Årligen så ordnas flera evenemang där studenter får veta mera om olika utbildningsprogram, gulismässor, ämneskarnevaler osv. Dessa är utmärkta tillfällen att sprida information kring Asien Programmet. Idealiskt är det ifall de som presenterar programmet är studeranden som haft nytta av programmet, eftersom det är lättare att tro på det en medstunderande säger. Det räcker nödvänligtvis inte för Asien programmet att man dyker upp och berättar om vad programmet går ut på, utan det krävs det där lilla extra för att programmet skall lämna i minnet, även efter att studeranden lämnat evenemanget. Vid många stationer så bjuds det ofta på godis, men godis är inte märkvärdigt nog för att man enbart på grund av det skulle komma ihåg programmet. Det må fungera som ett bra lockbete för att få studeranden att komma och lyssna, men inte mer än det.
Utdelad lycka, dubbel lycka
Man kunde istället dela ut fortune cookies, något som definitivt sticker ut och som även skapar ett samtalsämne bland de studerande, ”vad säger din kaka?” , ”Haha, min säger att jag skall akta mig för en man med röda kläder” osv. Dessa lyckokakor är inte heller så dyra och går att beställa på nätet från t.ex. Fortunecookiefactory.co.uk, priset per kaka är där ca 13 cent styck.
Anslagstavlor ett bättre sätt att nå ut till studeranden
Ett ytterligare sätt att nå ut till studeranden är via affischer som placeras ut på anslagstavlorna i universität. Ett sätt som är mer effektivt än mail, eftersom det är från anslagstavlorna som studeranden söker studierelaterad information nuförtiden. Affishen bör förmedla informationen om programmet på ett sådant sätt att den uppfattas som informativ och intressant. Vårt förslag till en affisch så ser ut så här (Bilden nedanför)
Tummen upp med en Asiatisk hatt, ger ett positivt första intryck och även ett komiskt sådant.Från tummen kan man även se en pratbubbla som säger ”Do you have high expextasians?”, ett ordskämt som sammanfattar det som Asienprogrammet står för. Vilket även kunde användas som slogan när programmet marknadsförs genom andra kanaler? De som blir intresserade av affischen kan sedan hitta mera från (en uppdaterad) hemsida.
Källor:
Affischen kan även hittas på http://imgur.com/a/uPs2c/all
Prislista för fortundecookiefactory tillgänglig: http://www.fortunecookiefactory.co.uk/pricing.htm (16.3.2014)