Tomas konkurrentanalys av J_Impact

Jag har analyserat företaget J_Impact som liksom Romana management hjälper organistioner utbilda personal och ledning för att göra verksamheten mera effektiv. Det första intrycket jag fick av J_Impact är att deras hemsida är tydligare. Jag kan inte riktigt lägga fingret på varför jag känner så, men J_Impacts hemsida skapar en tydligare bild om vad det är som de erbjuder. Förutom information om företaget så hittar man även information om kommande seminarer och skolningar. För varje kategori man klickar på så dyker det även upp ett citat som har att göra med den forskning som ligger bakom deras arbete. Exempelvis när man väljer ”valmennus” så står det att den genomsnittliga förmannen använder 80% av tiden till annat än till att leda. Ett smart sätt att få kunden att tänka till och fundera ifall det är något som kunde förbättras i sitt företag. Något som ändå är dåligt med J_Impacts sida är att den öppnar en ny flik för varje ny kategori man väljer.
Företaget är inte en direkt konkurrent till Romana i Åbo, eftersom deras verksamhetsområde är Helsingfors och Tammerfors. Det finns ändå mycket som man kan lära sig av J_Impact och som Romana kunde fundera på. Ifall J_Impact är ett mera framgångsrikt företag så vet jag inte, eftersom jag inte har hittat några siffror som skulle visa hur de går för dessa två företag. Men på första sidan så står det att 97% rekommenderar dem, vilket talar ganska mycket för sig själv.

 

J_Impact säljer förutom organisations konsultering, även böcker, som företaget själva publicerat. Dessutom så ordnar de aktivt seminarer dit andra företag kan fara för att bekanta sig med dem. Företaget har även en slogan, som är ”Autamme sinua onnistumaan”, dvs vi hjälper dig att lyckas. Romana har en ganska liknande slogan ”Romana auttaa organisaatioita menestymään”, dvs Romana hjälper organisationer att lyckas. Skillnaden är att J_Impact riktar sig direkt till dig, medan Romana riktar sig till en organistion.  J_Impacts sätt kan möjligtvis uppfattas som mera personligt och således även bättre.

J_Impact berättar direkt på första sidan, med tre punkter, hur de går till väga när de hjälper organsationer att bli bättre. De gör företagen effektivare genom att höja förutsättningarna för ledning samt personal. Detta genom att använda modeller för finländska företags behov som de skräddarsyr till kunden. Deras tjänst baserar sig forskning som de bedrivit under en lång tid. Genom dessa tre punkter så får kunden veta på vilket sätt företaget går till väga och man får en ganska bra förståelse för deras sätt att arbeta på.

Källor:

http://j-impact.fi

Projektsammanfattning 4 – Tomas

Under projekt 4 så har vi höll vi mediadagbok under en vecka och reflekterade över våra mediavanor. Kortfattat så kan man konstatera att jag använder mig väldigt mycket av mediatjänster. Dessutom så hade vi ett miniprojekt där man skulle komma på en idé som skulle öka finländarnas intresse för kultur och muséer. Vårt förslag så var kulturcahing, som baserar sig på samma princip som för geocaching. Skillnaden är att istället för att söka ”skatter”, så söker man efter kultur, exempelvis statyer, byggnader och museum. Vi tyckte det här var en väldigt bra idé som vi hoppas att någon tar tillvara på. Vårt huvudprojekt i projekt 4 var att vi skulle ge förslag på en mediatjänst som KSF- media kunder utveckla. Vårt förslag var en app vid namn Sidu!.

Under projekt 4 så har vi även läst varsin bok. Det var tänkt att jag skulle läsa en bok som heter Selling ice to Eskimos, men den gick inte att få tag i någonstans. Därför läste jag istället en bok av Ulf Dahlqvist och Magnus Linde som heter Reklam och PR som ger effekt. Boken har gett helt klart gett mig nya lärdomar, trots att mycket är sådant som vi redan gått igenom på kursen. Boken visade sig ha ganska mycket med vårt projekt att göra eftersom ungefär halva boken går åt att analysera mediakonsumtionsvanor. Den delen av boken som handlar om människors ögonrörelser när dom betraktar nyheter, annonser och nätsidor så fann jag väldigt intressant. Med hjälp av en teknologi som heter EyeTrackShop så har man kunnat analysera hur man skall placera ut viktig information i bl.a. annonser.  Någa tips är att man skall undvika att det finns något som kannibaliserar budskapet i annonsen, dvs tar uppmärksamheten bort från produkten. Något som är väldigt vanligt om man använder sig av kändisar och naket i sin reklam. Om man vill att logon skall lämna i minne, så skall man placera den i mitten. Det optimala antalet produkter som en reklam skall innehålla är två. Om det är mera än så, så blir det för mycket för betraktaren. Även sättet hur det människor läser en vanlig tidning var intressant. Man börjar från mitten. Sedan tittar man på rubriken uppe i vänstra hörnet, efter det så går man igenom alla andra rubriker. Sedan betraktar man ansiktena i bilderna och till sist så börjar man bekanta sig närmare med artiklarna.

 

 

Källor:
Ulf Dahlqvist & Magnus Linde (2012) Reklam och PR som ger effekt, 1:a upplagan

REFLEKTION PROJEKT 4 – Philip

I början av projekt fyra fick vi uppgiften att föra mediadagbok i en vecka. Vi skulle skriva upp all den media som vi konsumerade under dygnet, speciellt på mikrotiden. Resultatet för mig var kanske inte så överraskande: jag konsumerar väldigt mycket media under en dag och jag är helt klart beroende av sociala medier. Jag är uppkopplad till nätet tjugofyra timmar om dygnet och uppdaterat mig om vad som händer via mobilen, datorn eller läsplattan. Under projektet har vi fokuserat väldigt mycket på mikrotiden och vad vi gör under dessa korta tidsintervaller. Jag tror att ungdomar i dagens läge har blivit vana att all information snabbt finns lättillgänglig via nätet och att vi därför kräver applikationer som är snabba bch lätta att få information från. Om man till exempel ser på populariteten hos spciala medierna Twitter och Instagram där det snabbt går att samla information om vad som händer och vem som gör vad.

Tack vare Lotta Holm från KSF media har vi även fått bekanta oss med nyhetsbranschen och hur den fungerar. Tjugonde mars fick vi fundera över vad som är media och vilka trender som finns inom branschen, fundera över annonsering och diskutera med Lotta Holm. Enligt min grupp är media är ett verktyg för att spara och skicka information och data. Annonseringen är väldigt viktig för dagens nyhetsmedier. Lotta poängterade att dagstidningarna nuförtiden är mer beroende av annonsintäkter än vad man var för tio år sedan. En stor del av intäkterna kommer från annonser och det är därför en viktig inkomstkälla. Något jag fastnade för under diskussionen om annonser var den så kallade effektiva annonseringen. En annons borde locka till sig så många lyssnare som möjligt och någonting som bör detta möjligt är digital annonsering. Via Facebook kan företag skräddarsy sin reklam så att den endast riktar in sig på den målgrupp företaget försöker nå. På detta sätt kan mycket effektivare nå sin målgrupp än via till exempel en dagstidning. Trender inom nyhetsbranschen är att allt fler övergår från det gamla tidningsformatet till det elektroniska. Som exempel kan vi ta HBL som lanserade HBL kväll i januari det här året.

Niklas Kiviluoto från Palmu berättade också om detta i sin presentation under torsdagens föreläsning 27.3. Konceptet service design tycker jag är väldigt intressant. Genom att designa en produkt eller service utifrån behovet hos kunderna lyckas man även göra kunderna nöjda. Niklas sade att de flesta företag tror att de erbjuder en utmärkt service medan sanningen är att en väldigt liten andel av kunderna är av samma åsikt. Vi fick som uppgift att under workshoppen komma med en applikationsidé som skulle få mer människor i Finland kulturintresserade. Det var roligt och lärorikt att försöka konkretisera våra idéer på papper och sedan presentera dem under workshoppen.  Niklas Kiviluoto poängterade att vi skulle tänka utanför lådan och det tror jag är väldigt avgörande då ett företag utvecklar en ny produkt. Man får inte försöka göra detsamma som konkurrenterna gör utan måste istället gå sin egen väg med sen produkt. Jag tror att genom att tänka utanför de vanliga banorna så kan man också nå framgång.

Med uppdraget att planera en nyhetsapplikation för KSF media var det meningen att koncentrera all den kunskap vi fått under projekt fyra till ett arbete. Eftersom vi själva analyserat vårt mediabeteende och funderat över vad som fungerar och inte fungerar var det relativt lätt att skissera upp de funktioner vi behövde och inte ville ha med i vår nyhetsapplikation. Kapittel nio i Principles of Marketing (Kotler & Armstrong, 2012) beskriver tillvägagångssättet hur man utvecklar en ny produkt och det vi gjort under projekt fyra tangerar kapitlet ganska bra. Förstås har vi inte testat vår nyhetsapplikation på någon testgrupp men till exempel fasen att komma med idéer för en ny produkt är väldigt lika, om dock vårt på en lite mindre nivå.

Under projekt fyra skulle vi också läsa en bok. Jag läste boken Cause marketing: build your image and bottom line through socially responsible partnerships, programs, and events skriven av Joe Marconi. Boken behandlar hur företag skall gå till väga för att utveckla sitt samhällsansvar. Vem ska man sammarbeta med och hur väljer man sina sammanbetspartners är frågor som besvaras i boken. Jag tycker det är intressant att läsa om hur man som företag kan gå till väga för att öka kundernas lojalitet. Som relevant statistik skriver Marconi att 86 procent av konsumenter är mer sannolika att köpa en produkt som stöder en fråga. (Marconi, 2012) Också arbetsmoralen hos företag som samarbetar med ideella organisationer ökas, vilket jag tyckte var intressant.

Vi har fått vara väldigt kreativa under projekt fyra, allt från att ha undersökt vår mediakonsumtion till att utveckla en nyhetsapplikation. Jag har lärt mig mycket nytt som är användbart i framtiden. Förutom processen från idé till produkt har jag också lärt mig fördelen med att som företag ha de rätta samarbetspartnerna.

-Philip

Källförteckning:

Philip Kotler & Gary Armstrong (2012) Principles of Marketing, 14th edition

Marconi, Joe (2002) Cause marketing: build your image and bottom line through socially responsible partnerships, programs, and events

Projektsammanfattning projekt 4 – grupp

Sidu! Är namnet på vår nyhetsmediatjänst. Den erbjuder användaren ett sätt att vara medveten om vad som händer i världen utan att man aktivt behöver uppdatera nyhetssidor. Appen ger användaren en notifikation då det har hänt något som är väldigt viktigt!

Det finns en gratisversion av appen och en betalversion. I gratisversionen så ingår en sammanfattning av alla nyheter så att man får en uppfattning om vad som har hänt, men utan möjligheten att välja vilka nyheter som skulle passa en själv. I betalversionen kan man själv bestämma vilka nyheter man är intresserad av och i vilken grad (nytt, mellan, akut) i inställningarna. För att läsa hela nyheten så behöver man ett konto på HBL, Vasabladet etc. Men man kan även betala 5 cent per artikel. Artikeln så kan man läsa direkt i appen, man blir alltså inte förflyttad till en websida. För att göra betalningen så smidig som möjlig så har man laddat sitt sidu!-konto på förhand.

Till vänster om nyheten så finns eldflamma som man kan trycka på ifall man anser att nyheten är het. Ju flera som gillar en nyhet, desto högre ranking får den. När den fått ett visst antal röster så går nyheten som notifikation till alla andra användare. Det som är styrkan med Sidu! är att den är app som erbjuder nyheter på ett sätt som gör att man hastigt kan läsa rubrikerna av olika nyheter.

 

 

[BILD]

Blogginlägg 30.3

Då vi diskuterade kring våra mediedagböcker kom det inte som någon överraskning att vi alla är väldigt beroende av medier och att medieuppföljningen vi gör under dygnet är lika mycket rutin som att borsta tänderna på morgonen och kvällen. De populäraste sidorna som vi använder oss av alla tidpunkter på dygnet och framför allt på mikrotid är de sociala medierna med Facebook, Instagram och Twitter i täten. Nyhetstjänsterna som vi använder oss av är få till antalet men desto mer pålitliga som t.ex. YLE:s nyhetssidor. Vi är inga stora fan av skvallernytt och annat sådant. Dessa nyhetstjänster är inget vi läser på mikrotid utan mest på morgonen och på kvällen då man i lugn och ro kan titta igenom vad för nytt som hänt, om det inte hänt någonting som kommit fram via Twitter – där de av oss som är mycket på Twitter följer sådant som intresserar oss och därmed kan Twitter fungera som en slags nyhetskälla. När annonser kom på tal var det ingen av oss som var någon vidare supporter av dessa, ofta störande, sidor och rutor som kommer upp och gör att man måste stanna upp en stund och stänga dem. Annonser i en papperstidning är en helt annan sak, där är de acceptabla på ett annat sätt eftersom de sköljs över en med våld. Eftersom ingen av oss läser så mycket papperstidningar utan använder oss mest av våra mobiler, datorer och tabletter råkar vi väldigt ofta ut för det här. Visst kan vi förstå att annonser behövs, framför allt om tjänsten är gratis, men när man laddar ner en app på sin mobiltelefon så är det själva innehållet man vill komma åt och inte få en massa onödigt som man inte är intresserad av. Som fattiga studeranden känner vi inget stort behov av att börja betala för information, utan håller oss till de källor som är gratis. Då vi tänker oss en nyhetstjänst som skulle tilltala oss handlar det om en app som skulle gå att använda på såväl mobiltelefon som tablett, gärna en som även skulle fungera på en Windows Phone. För att vi skulle vara villiga att ladda ner en nyhetstjänst bör den åtminstone till viss mån vara gratis, så att man bara kan ta en titt på hur den fungerar. Att det sedan kunde finnas en djupare version som man borde betala för är någonting som vi tycker är helt okej, men utan att i lugn och ro kunna bekanta sig med själva tjänsten är det inget vi skulle ge oss in på direkt. Tjänsten skulle innehålla aktuella nyheter.  Temat skulle få vara allt från väldigt allmänna nyheter till mer personliga nyheter. För att få ett personligt nyhetsflöde borde användaren skapa ett användarkonto. Användaren kan välja de nyhetsteman som är intressanta för henne och ska också snabbt kunna ändra sina prioriteringar. Förutom att tjänsten ska vara personlig behöver den också vara enkel att använda. Konkurrensen på nyhetsmarknaden är så pass stor att konsumenterna inte kommer att använda sig av en nyhetstjänst som är svår att använda. Redan på första sidan ska man få en god överblick av allting nytt som har hänt, framför allt eftersom en mobilruta är såpass liten och det bara verkar stökigt om den är full av diverse rubriker. Vi har märkt att användning av bilder istället för mycket text ger ett lugnare intryck. Mycket annonser på en tjänst är någonting som skrämmer iväg användarna. Istället för att annonsera till den stora massan kunde tjänsten använda sig av den användarinformation som varje användare har uppgett och annonsera personligt istället. Om en användare har uppgett att han till exempel är intresserad av fotboll och ishockey skulle också annonserna vara relaterade till det. Målet skulle vara att användaren verkligen får någonting utifrån annonserna, istället för det störande moment de utgör i dagens läge.

Problemet är att det redan finns ett hav av digitala nyhetsmedietjänster, vilket betyder att de som vill använda sådana redan har laddat ner dem. Tjänsten borde alltså vara så smidig och buggfri som möjligt, medan den samtidigt är så pass differentierad att vi skulle ta steget till att ladda ner den. Problemet här är att den differentiering som ligger oss närmast är att utveckla tjänsten ur ett finlandssvenskt perspektiv, men med en så begränsad målgrupp kan det vara svårt att hitta finansiering till att skapa en tillräckligt teknisk utvecklad app.

#Rutincheck #Föreläsningssurf #Aftonjäsning & #Zombiesurf

Sammanfattning av föreläsningen måndag 24 mars.

Blogginlägg 23.3

Mediet är det mest centrala konkreta verktyg som finns inom marknadsföringen. Begreppet media är väldigt omfattande, men en simpel definition kan vara att det är det verktyg man använder sig av för att förmedla information från plats A till plats B. Under torsdagens workshop bekantade vi oss med KSF media och hur de sköter sin medieverksamhet. Till största delen handlade det om tidningen som mediekälla, även om mediekällor idag är mycket mer än det. Under en vanlig dag kommer vi i kontakt med massor med medier; radio, musik, tv, och alla de tjänster som erbjuds via internet är en del av de. Det som vi diskuterade i gruppen och sedan senare KSF:s Lotta Holm tog upp var att dagstidningar allt med börjar digitalisera sig. Med de elektroniska medierna slipper medieföretag snabbare ut med information till kunderna, och det är mer kostnadseffektiv än papperstidningarna. Trots detta menade Holm att den störta andelen av prenumeranterna ännu är negativt inställda till digitaliseringen av nyhetstidningarna. Kunderna vill ha den fysiska tidningen i handen och är ovilliga att betala för något som bara finns online.

En ny insikt för oss alla var hur stor vikt det faktiskt läggs vid annonseringen, och att det i sig självt varit en av orsakerna till att många stora dagstidningar inte redan övergått till tabloidformat. En svaghet som vi antar gäller de flesta informationskällorna idag är att det finns så otroligt många av dem, samt att människor idag förväntar sig att det mesta online skall vara gratis. Ifall någonting börjar kosta kan användarna bara söka upp en liknande tjänst som är gratis. Annonserna i sig är inget som är orsaken till att man använder en mediekälla, men man tänker inte heller på dess ekonomiska betydelse för källan när man blir irriterad över då många olika former av reklam poppar upp då man besöker sidan. Något positivt med den riktning som medieutvecklingen går i är att man mer och mer kan börja använda sig av effektiv annonsering. Via till exempel Facebook och Google ads kan företag redan nu välja att rikta sig endast till den kundgrupp de vill nå. Eftersom alla i dagens läge anger information om sig själva på internet är det inte heller svårt för företag att använda den informationen i marknadsföringssyfte. I framtiden tror vi att alla annonser är personiserade till individuella konsumentbeteenden.

Fanny läser Guerrilla marketing for dummies av Margolis, Jonathan & Patrick Garrigann; foreword by Jay Conrad Levinson (2008)
Tomas läser Ice to the Eskimos : how to market a product nobody wants av Jon Spoelstra

Otto läser Godin, Seth (2005): All marketers are liars: the power of telling authentic stories in a low-trust world
Philip läser Marconi, Joe (2002) Cause marketing : build your image and bottom line through
socially responsible partnerships, programs, and events

Projekt Asien

Vad då för program?!

Asienprogrammet var en nyhet för oss, vilket tyder på att man inte lyckats nå målgruppen (oss studerande) på ett önskat sätt. Vi anser att ämnet i sig har potential och skulle därför förtjäna mer uppmärksamhet än vad den härtills fått till stånd. Som vi tidigare skrivit är studieformatet sådant att det passar de flesta, men eftersom ingen är medveten om den chansen man kan få är det till föga nytta. När den enda kontakten som elever getts är ett e-post meddelande, vars rubrik vi senare kollade upp och den gav oss bara intrycket av att det här meddelandet inte gäller oss. Eftersom vi studerande får så många olika e-post meddelanden är risken stor att det antingen åker direkt i skräpposten eller att vi bara markerat den som läst, utan att ens ha öppnat själva meddelandet. E-post meddelanden i sig är det självklara första valet, men för att ens locka till sig lite större uppmärksamhet skulle redan rubriken på meddelandet borda vara lite mer i ögon fallande. En simpel rubrik som ”Skulle du vilja lära dig mer om Asien?” skulle redan göra klart att meddelandet inte hamnat i din inkorg av misstag.

Lätta vägar till en starkare digital profil

Efter att ha bekantat sig med Asienprogrammets hemsida märkte vi att det var väldigt svårt att hitta information. Att anmäla sig till kursera borde gå lätt och snabbt via hemsidan men en sådan funktion hittades inte. Intresserade studeranden till Asienprogrammet kan gå förlorade pågrund av att det är för invecklat att anmäla sig. En lösning till detta skulle vara en ”Anmäl dig här”-knapp eller länk tydligt på startsidan och på sidorna med informationen om de olika kurserna. Själva layouten borde också ändras på hemsidan, vilket poängterades ganska många gånger under genomgången av presentationerna. Hemsidan borde bli mer inbjudande, vilket man kan uppnå med att ta bort en hel del text och använda sig av mer bilder.

Då man talar om sociala medier var vår grupp överens om att Asienprogrammet i första hand borde satsa på en kombination av Facebook och Twitter. Vi utesluter inte andra sociala medier men med begränsade resurser är det inte lönsamt att försöka rikta in sig på för många sociala medier. En bra ide för att sprida information om Asienprogrammet skulle vara att via Facebook betala för synligheten, speciellt under de tider då studeranden planerar in kurserna för nästa år och under antagningstiden till Asienprogrammets kurser. Vi tycker att flödet på Twitter och Facebook inte enbart behöver bestå av information om Asienprogrammet utan att även nyheter relaterade till Asien skulle få vara en del av flödet. Konkreta mål så som att få 500 gillare på Facebook och 100 följare på Twitter skulle vara en del av den satsning Asienprogrammet skulle göra på de sociala medierna.

Matcha rationellt budskap med rätt målgrupp

Som budskap ville vi få fram att Asienprogrammet är det äss i rockärmen man kan stärka sin profil på arbetsmarknaden med. Med en växande marknad i Asien och globalisering av många företag skulle kurserna vara väldigt nyttiga till exempel i en ekonomexamen. Vill man satsa på det här budskapet borde man nå studerande som inte ännu har en färdig studieplan, alltså första årets studerande samt de som är något år ifrån att inleda sina magistersstudier. Målgruppen är rationella universitetsstuderande, och därmed bör även budskapet vara rationellt och övertyga om Asienprogrammens fördelar. 

Förmedla information om programmet via studeranden

Att framföra budskapet på ett sådant sätt att människor funderar på det är viktigt. Man skall därför alltid ta vara på chansen då man har möjlighet att få folks intresse. Årligen så ordnas flera evenemang där studenter får veta mera om olika utbildningsprogram, gulismässor, ämneskarnevaler osv. Dessa är utmärkta tillfällen att sprida information kring Asien Programmet. Idealiskt är det ifall de som presenterar programmet är studeranden som haft nytta av programmet, eftersom det är lättare att tro på det en medstunderande säger. Det räcker nödvänligtvis inte för Asien programmet att man dyker upp och berättar om vad programmet går ut på, utan det krävs det där lilla extra för att programmet skall lämna i minnet, även efter att studeranden lämnat evenemanget. Vid många stationer så bjuds det ofta på godis, men godis är inte märkvärdigt nog för att man enbart på grund av det skulle komma ihåg programmet. Det må fungera som ett bra lockbete för att få studeranden att komma och lyssna, men inte mer än det.

Utdelad lycka, dubbel lycka

Man kunde istället dela ut fortune cookies, något som definitivt sticker ut och som även skapar ett samtalsämne bland de studerande, ”vad säger din kaka?” , ”Haha, min säger att jag skall akta mig för en man med röda kläder” osv. Dessa lyckokakor är inte heller så dyra och går att beställa på nätet från t.ex. Fortunecookiefactory.co.uk, priset per kaka är där ca 13 cent styck.

Anslagstavlor ett bättre sätt att nå ut till studeranden
Ett ytterligare sätt att nå ut till studeranden är via affischer som placeras ut på anslagstavlorna i universität. Ett sätt som är mer effektivt än mail, eftersom det är från anslagstavlorna som studeranden söker studierelaterad information nuförtiden. Affishen bör förmedla informationen om programmet på ett sådant sätt att den uppfattas som informativ och intressant. Vårt förslag till en affisch så ser ut så här (Bilden nedanför)

Tummen upp med en Asiatisk hatt, ger ett positivt första intryck och även ett komiskt sådant.Från tummen kan man även se en pratbubbla som säger ”Do you have high expextasians?”, ett ordskämt som sammanfattar det som Asienprogrammet står för. Vilket även kunde användas som slogan när programmet marknadsförs genom andra kanaler? De som blir intresserade av affischen kan sedan hitta mera från (en uppdaterad) hemsida.

Källor:

Affischen kan även hittas på http://imgur.com/a/uPs2c/all

Prislista för fortundecookiefactory tillgänglig: http://www.fortunecookiefactory.co.uk/pricing.htm (16.3.2014)

Projektsammanfattning 3 – Tomas

I projekt tre har vi äntligen fått ta del av ett riktigt projekt. Våra uppdragsgivare var Finnish Asian University Network for Asian Studies, som är ett studieprogram om Öst-och Sydöstasien. I programmet ingår bl.a. historia, kultur och politik. Problemet som programmet har haft är ett lågt och avtagande deltagarantal, något som beror på att så få känner till det. Vi märkte även att deras hemsida är väldigt föråldrad och relevant information angående programmet var svåråtkomlig.

Vi har tillsammans i gruppen funderat på hur man kunde förbättra Asien programmets kommunikationsplan. Och vi framförde våra idéer inför resten av grupperna, samt en av uppdragsgivarna. Presentation skedde i Pecha Kucha stil, dvs slides som syntes i 20 sekunder åt gången. Dessutom har vi analyserat Red Bulls kommunikationsplan, vi funderade på vem som är sändare, vad som är budskapet, vilka kanaler de använder, och till vem de riktar sig till. Dessutom funderade vi på eventuella ”brus” som kan orsaka att meddelandet inte når mottagaren. Även den framfördes i sann Pecha Kucha- anda till resten av grupperna. Red Bull är ett företag som kopplas samman med extremsporter, genom att sponsorera idrottare och genom att ordna egna sportevenemang  Ett aktuellt sådant evenemang är Red Bull crasched ice, som ordnades i Finland för någon månad sedan. En fartfylld och underhållande sport, det är lätt att förstå varför Red Bull ordnade tävlingen.

Det finns metoder som man kan använda sig av för att skapa uppmärksamhet om sitt företag. Ett sett är att använda sig av provokativ humor, något som ett Irländskt betting bolag, Paddy Power, använde sig av efter Margharet Thatchers död och Manchester Uniteds tränare Sir Alex Fergusson gått i pension. Thatcher, som är var väldigt illa omtyckt inom industristäderna i England efter marknadsreformer på 80-talet, som skapade massarbetslöshet inom industrierna, och hon är speciellt ogillad i staden Liverpool då hon var med dölja sanningen om vad som egentligen hände på Hillsborough där 96 fotbollssupportrar misstade livet. Fergusson som var tränare för ärkerivalen Manchester United har genom åren varit orsaken till Uniteds framgångar, något som varit bittert för alla Liverpool supporters. Paddy Power lade upp en stor reklamaffisch där Thatchers och Fergussons namn är överstrykna, och med texten ”some scouser has one wish left”, en scouser (person från Liverpool) har en önskan kvar. Vilket syftar på att Liverpool kanske vinner ligan i år. Kampanjen var lyckad eftersom affischen blev ett hett samtalsämne för några dagar. Några uppskattade reklamen, medan andra ansåg att skämtet gick för långt.

Då ett företag planerar sin kommunikationsplan så är det viktigt att alla inom företaget är medvetna om den, för annars uppstår det lätt situationer där budskapet som vill förmedlas inte når ända fram. AIDA-modellen (Kotler & Armstrong,2012,417) är ett bra redskap då man funderar på vilket budskap man vill att företaget skall förmedla. AIDA står för Attention, hold Interest, arouse Desire, and obtain Action. Gillette som är ett rakhyvel företag, så använder sig ofta av kändisar i samband med sin reklam. För att skapa association om framgång till sina produkter.

Projekt tre har varit trevligt då vi fått framföra idéer som faktist kan bli använda av någon.

Källor:

Philip Kotler & Gary Armstrong (2012) Principles of Marketing, 14th edition

Paddy Power advert in Liverpool (2013), tillgänglig:
http://i2.mirror.co.uk/incoming/article1878037.ece/ALTERNATES/s615/Paddy-Power-advert-in-Liverpool-1878037.jpg (16.03.2014)

Gillette runs celebrity ads
Tillgänglig: http://offlinehbpl.hbpl.co.uk/news/OKM/F7BDAA7B-FE4F-6A30-F58BED373A58B5AF.jpg (16.03.2014)

Alex Hazle(2014) Red Bull Crashed Ice Finland 2014: Watch VOD
Tillgänglig: http://www.redbull.com/en/stories/1331631232039/red-bull-crashed-ice-finland-2014-watch-live (16.03.2014)

Projekt 3 – Philip

I projekt tre har vi fått bekanta oss med Asienprogrammet och hjälpt dem att förnya sin kommunikationsplan. Vi har också använt oss av kommunikationsmodellen då vi analyserat ett valfritt företag samt fördjupat oss i själva kommunikationsmodellen.

Kapitel 14 i boken Principles of Marketing (Kotler & Armstrong, 2012) handlar om kommunikationsstrategi och vikten av en sådan. Kommunikationsstrategin skiljer sig lite från kommunikationsplanen. Strategin är det man vill uppnå medans planen är det man gör för att nå dit. Till exempel kan en del av kommunikationsstrategin hos ett företag vara att öka marknadsandelen, medan kommunikationsplanen för att uppnå detta kan vara en ny reklamkampanj.

När ett företag skapar ett buskap måste man tänka på vad som skall sägas och hur man säger det. (Kotler & Armstrong, 2012) AIDA-modellen är bra att tänka på då man skapar meddelandet. Förkortningen består av orden uppmärksamhet, intresse, begär och handling. Ett bra buskap skall väcka uppmärksamhet, skapa intresse samt begär och leda till handling. Humor är ett medel som effektivt används i reklamer för att skapa uppmärksamhet.

I reklamen ovanför har Volvo använt sig av humor för att få uppmärksamhet. Volvo har under tiotals år satsat på säkerhet i sina bilar och budskapet att Volvo är en väldigt säker bil antyds i reklamen.

Min grupp använde kommunikationsmodellen för att analysera Red Bull och deras kommunikation med kunderna. Modellen är väldigt användbar då man skall analysera företag, och jag har insett att allt företag gör har en mening.  Felix Baumgartners frifallshopp som Red Bull ordnade gav enorm publicitet åt företaget. Hoppet passade in i det budskap som Red Bull har förknippat till sin energidryck och sitt varumärke. Företag behöver inte själva vara sändare utan kan använda andra som sändare av sina budskap. I det här fallet var det Baumgartner som var sändaren av budskapet. (Felix Baumgartner’s supersonic freefall 2011)

E-sport, tävlingar i dataspel, har under de senaste åren blivit väldigt populärt och företag som säljer energidryck är stora sponsorer av dessa tävlingar. Vid dessa tävlingar når företagen ut direkt till kunderna, vilket för energidryckföretagen främst är unga vuxna. Både Red Bull och Monster Energy är stora namn inom e-sporten. Som exempel ordnar Monster Energy den kommande tävlingen ”The SXSW Monster Invitational” där man bjudit in de bästa spelarna i värden för att spela mot varandra. Vinnaren får 15 000$ men den stora vinnaren är nog Monster Energy själv. En tävling som denna är alltså ett medium för företag där man kan sända ut sitt budskap åt kunderna. (Monster Energy 2014)

Genom att följa upp gjorda åtgärder i kommunikationsplanen kan man se om de haft den verkan som man hoppades på. Uppnådde man de målen som var satta och uppfattades den på rätt sätt av mottagarna. Ett problem med uppföljningen är att effekten oftast inte kommer direkt.  Helena Pettersson poängterade detta under gästföreläsningen den 24 februari. Hon menade att det kan ta flera år innan man ser resultatet av en marknadsföringskampanj och att det då kan vara svårt att veta ifall just den kampanjen är orsaken eller om det är någonting annat.

Projekt tre har varit väldigt lärorikt. Jag har lärt mig betydelsen med en kommunikationsplan och hur viktigt det är med en sådan. Du kan ha en hur bra produkt som helst på samma gång som ingen vet om att den existerar. Ett företag måste ha mål, både kortsiktiga och långsiktiga, men det är ingen ide att skapa dessa mål om du inte har en plan för hur du skall nå dem. Genom att kommunicera med kunderna gör du dig sedd. Problemet med Asienprogrammet var att ingen såg dem, något som kommer att ändra ifall de följer de råd och idéer vi har gett dem under projekt tre. Tillslut kan jag säga att det var roligt att få jobba med ett riktigt projekt och att det var intressant att se hur det kan fungera på riktigt då ett företag behöver hjälp med sin marknadsföring.

-Philip

Källförteckning:

Philip Kotler & Gary Armstrong (2012) Principles of Marketing, 14th edition

Felix Baumgartner’s supersonic freefall from 128k’ – Mission Highlights (2012) Red Bull, 14 oktober. Tillgängligt: http://www.youtube.com/watch?v=FHtvDA0W34I (16-03-2014)

Monster Energy (2014) The SXSW Monster Invitational. Tillgängligt: http://www.monsterenergygaming.com/News/?id_news=181 (16-03-14)

Volvo ”Death” Tillgänglig: http://2.bp.blogspot.com/_KvDFauTmm3g/SwUK0SapWSI/AAAAAAAAAb8/k6FcDkSECaU/s1600/volvo-funny-ad.jpg